Med risk för bakslag

Nu vet jag att risken är stor, väldigt stor. Det handlar om att burken här inte pallar trycket. Det gör mej inte irriterad, mer ledsen. Det är vad jag varit nu, ledsen, sen filmen. Kanske håller det i sej ända till onsdag, en vecka, kanske inte. Jag har inget att klaga på, förutom att Josefine kommer försvinna i sommar och att säkra saker plötsligt blivit väldigt säkra fast åt andra hållet. De kommer alltså inte att ske. Synd. Lite besviken är jag därför också. Jag får göra som alla andra och börja leta. Jobbigt.

Jag har läst ut boken. Det känns bra. Det som inte känns så bra är att jag har en växande hög på skrivbordet igen. Det är väl bara att ta tag i böckerna och börja läsa. 1984.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0